Ibland kan livet bli mer fantastiskt än man kunnat föreställa sig...

Om Länge har vi funderat och provat oss fram när det gäller att åka på skidsemester med vår familj.   Ett av våra barn har autism och en lätt utvecklingsstörning vilket gör att han ibland får svårt att förstå vad som förväntas av honom.

Om Då blir han lite orolig och det påverkar hela familjen. Vi försöker hjälpa honom genom att vara tydliga genom att skriva vad som ska hända, såsom att visa bilder och göra saker och ting väldigt långsamt.

Trots sitt funktionshinder har han varit med om mycket. När vi vuxna är säkra på aktiviteten är det inga problem, men aktiviteter som vi inte anser att vi kan tillräckligt bra för att kunna lära honom så blir det lite svårare.

Skidsemestern var en sådan aktivitet.

Jag surfade på internet för att kolla snöläget i Sälen. Vi hade tänktfira julen där med några kompisar.   Då såg jag att svenska handikapp idrottsförbundet annonserade där.   Jag tittade lite på sporter man kunde utöva och så såg jag...   "Vill ni få åka till Sälen på en kortveck med er familj? Beskriv er situation."   Va? Ja, det vill jag göra. De vet nog hurman hjälper Måns om någon vet? Tänkte jag."

När jag sedan nästan glömt att jag skickat det där mailet kom ett brev. "Grattis, ni är en av de familjer som vi tänker erbjuda en Sälenresa".

Ja, sedan bar det av och ni kan själv se hur bra vi hade det.

Måns utvecklade skidåkning från att bara i stort sett stått på skidor - åka som på bilderna, åka knapplift och kliva av själv.

Tusen jättemånga tack till Svenska handikapp idrottsförbundet, Volvo, bingolotto!!!

Och skidläraren Emma så klart!

email hatte@theos-alternativa.net

Vi lyssnade på Mozart